Tankar
Jag har tänkt lite... och jag ska försöka sluta vara så hård mot mig själv. För det första tror jag att jag skulle må så mycket bättre om jag slutade att hela tiden tänka på att jag är kass, värdelös ful, äcklig etc. För jag menar det finns väl ingen människa som mår bra av det!
Sen till exempel igår... maten gick kanske inte perfekt, men dagen slutade ju tillslut inte så illa. Det slutade på +366 kcal (?) Och det är helt okej egentligen när man tänker efter. Men det är bara det att jag tycker att igår var en dålig dag eftersom att jag åt för mycket. Jag räknar inte med att jag faktiskt både promenerade och sprang.
så nu ska jag försöka fokusera på resultaten och utifrån dem avgöra lite mer vad som är bra och inte.
Igår tex,
- intaget kom upp i nästan 1000 kcal.
- onödigt småätande
Sen till exempel igår... maten gick kanske inte perfekt, men dagen slutade ju tillslut inte så illa. Det slutade på +366 kcal (?) Och det är helt okej egentligen när man tänker efter. Men det är bara det att jag tycker att igår var en dålig dag eftersom att jag åt för mycket. Jag räknar inte med att jag faktiskt både promenerade och sprang.
så nu ska jag försöka fokusera på resultaten och utifrån dem avgöra lite mer vad som är bra och inte.
Igår tex,
- intaget kom upp i nästan 1000 kcal.
- onödigt småätande
+ Bra "slutsiffra"
+ Jag åt det mesta tidigt på dagen.
+ Jag sprang och promenera
+ vågen visade -o.5 kg i morse
det var liksom mera bra saker änb dåliga, så egentligen så kanske jag ska räkna gårdagen som en bra dag ? Eller i alla fall en OKEJ dag ?
Jag menar, jag orkar inte äta 200 kcal (som hade varit en bra dag i matväg enligt mig) och sedan springa/powerwalka på det. Kanske i en dag, men sedan blir jag alldeles för slö för det. (ja jag vet att jag är lat, det är väl där problemet sitter) Det är liksom antingen eller, antingen så måste intaget ligga på ca 700-800 kcal (1000 var faktiskt lite VÄL högt...) om jag ska träna, eller så får jag strunta i träningen och då försöka lägga mig på ett lägre intag, men jag tror att kroppen mår bättre av ett högre intag+träning, att det är det som jag kommer att må bäst av i längden. Förhoppningsvis så kommer att par joggingturer också kanske ge mig lite välbehövliga muskler också.
Jag måste helt enkelt byta inställning!
Dessutom så 1000 kcal skulle vara en dag med väldigt lite mat för många av mina vänner/familj. Det är ju bara att jag har fått lite skruvade idéer som gör att det är på tok för mycket i min värld.
för när allt kommer omkring så har jag ofta ett underskott på ett antal tusen kalorier i veckan.
Åh, nej jag vet inte,, jag var bara tvungen att skriva av mig lite. Men lite ändringar angående hur jag ser och bedömmer mig själv tror jag faktiskt måste ske, om jag någon gång ska kunna må bra.
+ vågen visade -o.5 kg i morse
det var liksom mera bra saker änb dåliga, så egentligen så kanske jag ska räkna gårdagen som en bra dag ? Eller i alla fall en OKEJ dag ?
Jag menar, jag orkar inte äta 200 kcal (som hade varit en bra dag i matväg enligt mig) och sedan springa/powerwalka på det. Kanske i en dag, men sedan blir jag alldeles för slö för det. (ja jag vet att jag är lat, det är väl där problemet sitter) Det är liksom antingen eller, antingen så måste intaget ligga på ca 700-800 kcal (1000 var faktiskt lite VÄL högt...) om jag ska träna, eller så får jag strunta i träningen och då försöka lägga mig på ett lägre intag, men jag tror att kroppen mår bättre av ett högre intag+träning, att det är det som jag kommer att må bäst av i längden. Förhoppningsvis så kommer att par joggingturer också kanske ge mig lite välbehövliga muskler också.
Jag måste helt enkelt byta inställning!
Dessutom så 1000 kcal skulle vara en dag med väldigt lite mat för många av mina vänner/familj. Det är ju bara att jag har fått lite skruvade idéer som gör att det är på tok för mycket i min värld.
för när allt kommer omkring så har jag ofta ett underskott på ett antal tusen kalorier i veckan.
Åh, nej jag vet inte,, jag var bara tvungen att skriva av mig lite. Men lite ändringar angående hur jag ser och bedömmer mig själv tror jag faktiskt måste ske, om jag någon gång ska kunna må bra.
Kommentarer
Trackback
