thedreamofthinness

¤ Jag irriterar mig på människor som stirrar. Jag bryr mig inte om vad de har för anledning att göra det, det är fel och jag har lust att skrika åt dem eller slå till dem med något.

¤ Jag stör mig på folk som kommer för sent. Visst en gång då och då är inga problem, jag är inte heller alltid i tid. Men när det är varje dag/gång utan undantag blir jag jätteirriterad tillslut, märker man att man är 10 minuter sen varje dag, gå upp 10 minuter tidigare - åk 10 minuter tidigare. Liksom hur svårt kan det vara ?

¤ Jag irriterar mig på mig själv. Jag är en fruktansvärt jobbig människa. Antingen är jag helt nerdeppad och orkar knappt ens lyfta blicken och titta på folk som pratar med mig, eller så är jag tvärarg på någon/något utan att alltid ens ha en vettig anledning till att vara det. Eller så är jag helt speedad öch superglad, och kan inte sitta stilla eller vara tyst i mer än 10 minuter.

¤ Mänskligheten. Jag stör mig på att vi alltid måste förklara allting. Ingenting kan få vara ett mysterium, utan allt måste finnas förklarat. Kan vi inte bara låta rymden få förbli oförklarligt liksom, nej, vi måste försöka förstå hur allt
blev till, hur allt ser ut, är uppbygt etc.

Mycket mer, men jag verkar ju helt knäpp så negativ som jag är så det får räcka såhär. haha.