sprängande huvudvärk och en dålig serie..
Japp.. precis så ser det ut. Kom för ett tag sen in efter kvällspromenaden med vovven.. eller promenad och promenad.. gick mer och strosa runt lite i det höga gräset medans jag kastade boll till hunden så hon fick springa av sig lite. Borde hatagit en rask promenad med henne istället, jag vet. Men jag är så,...matt. Vet inte vad det beror på.. borde ju ha mycket energi efter all mat tycker jag. Hur som helst så mår jag lite bättre nu och det känns inte som att tårarna när som helst ska svämma över.
Kan inte riktigt reda ut varken mina känslor eller tankar för tillfället.
Kommer inte kunna förmå mig att gå och lägga mig på att bra tag - inte för att jag inte skulle somna, utan ligga vaken utan för att jag då måste kliva upp på den där satans vågen för att kolla min kvällsvikt. Skulle helst vilja hoppa över vägningen ikväll,men det är omöjligt då jag vet att jag då kommer vara ännu mera rädd för dess siffror i morgon bitti i så fall. Är också törstig som jag vet inte vad, men dricka får jag göra efter vägningen, för att öka på vikten med ytterligare hekton känns inte lockande för fem öre.
Att jag vet redan nu att jag inte kommer att lägga mig än på ett tag är faktiskt ganska lugnande och avkopplande, vet inte varför. Funderar till och med på att vara hemma i morgon ifrån skolan... om jag känner såhär är chansen = noll att jag orkar med en skoldag utan att bryta ihop, även om läget känns stabilt just nu så vet jag att jag inte skulle klara av någon motgång. Åker nog i sånna fall upp till mormor, ringde till henne och grät förut så hon skulle förstå om jag inte orkar med skolan i morgon. Orkar inte vara hemma om mamma kommer hem.. men om hon inte kommer skulle jag heller inte orka vara ensam. Har dock inte bestämt mig än hur jag gör. På tisdag är det nationellt prov i matte som gäller. Det känns väl okej, jag har relatvit lätt för matte, så jag är inte så väldigt orolig. Men känner mig ändå nervös, för jag har så hög press på mig själv eftersom jag vet att jag kan. Också min mattelärare sa att hon förväntar sig en prestation som förtjänar ett MVG och för att inte tala om min pappa, som aldrig skulle sluta beklaga sig över mig om jag misslyckades. Så nu har jag fått tillbaka oron över det. Bra jobbat !
Känns nästan som att huvudet är bortkopplat från kroppen.
Kan inte riktigt reda ut varken mina känslor eller tankar för tillfället.
Jag mår bättre, men inte bra. Jag påbörjar en tanke, men tvingar sedan mig själv att avsluta den för att den är ångestbringande.. andra tankar tar mest form till något annat då jag börjar ifrågasätta mitt egna resonemang till saker och ting. Och rätt som det är så avbryts tankegången tvärt av att jag blir fruktansvärt förbannad på denna jäkla mellanslagstangenten som inte fungerar som den ska. Haha.
Vad jag känner just nu är,
Vad jag känner just nu är,
rädslan inför kvällsvägningen..
ilska och sorg över att min mamma är som hon är
självhat för att jag tänker så om min egen mamma och för att jag är en misslyckad person som inte klarar av att leva sitt liv på rätt sätt.
kärlek till min älskade älskade hund som hjälpt mig i genom så många ångest - och gråtfyllda kvällar / nätter. Som mer än en gång hjälpt mig att stå emot rakblad, eller slag.
En matthet och en känslomässig avdomning som jag inte vet vart den kommer ifrån...
och sist då denna helvetes huvudvärken som spränger i mitt huvud.
Kommer inte kunna förmå mig att gå och lägga mig på att bra tag - inte för att jag inte skulle somna, utan ligga vaken utan för att jag då måste kliva upp på den där satans vågen för att kolla min kvällsvikt. Skulle helst vilja hoppa över vägningen ikväll,men det är omöjligt då jag vet att jag då kommer vara ännu mera rädd för dess siffror i morgon bitti i så fall. Är också törstig som jag vet inte vad, men dricka får jag göra efter vägningen, för att öka på vikten med ytterligare hekton känns inte lockande för fem öre.
Att jag vet redan nu att jag inte kommer att lägga mig än på ett tag är faktiskt ganska lugnande och avkopplande, vet inte varför. Funderar till och med på att vara hemma i morgon ifrån skolan... om jag känner såhär är chansen = noll att jag orkar med en skoldag utan att bryta ihop, även om läget känns stabilt just nu så vet jag att jag inte skulle klara av någon motgång. Åker nog i sånna fall upp till mormor, ringde till henne och grät förut så hon skulle förstå om jag inte orkar med skolan i morgon. Orkar inte vara hemma om mamma kommer hem.. men om hon inte kommer skulle jag heller inte orka vara ensam. Har dock inte bestämt mig än hur jag gör. På tisdag är det nationellt prov i matte som gäller. Det känns väl okej, jag har relatvit lätt för matte, så jag är inte så väldigt orolig. Men känner mig ändå nervös, för jag har så hög press på mig själv eftersom jag vet att jag kan. Också min mattelärare sa att hon förväntar sig en prestation som förtjänar ett MVG och för att inte tala om min pappa, som aldrig skulle sluta beklaga sig över mig om jag misslyckades. Så nu har jag fått tillbaka oron över det. Bra jobbat !
Nej nu ska jag inte skriva mer.. behövde bara skriva av mig lite,orkar inte läsa igenom det så det är kanske helt osämmanhängande...
för övrigt vet jag fortfarande inte hur jag ska göra i morgn... fasta/äta ? det får väl bero på om jag tar mig till skolan i morgon eller hur jag gör.. ska försöka uppdatera i morgon också.
vet att det är supertråkigt utan bilder men kan som sagt inte ladda upp bilder från denna datorn.
för övrigt vet jag fortfarande inte hur jag ska göra i morgn... fasta/äta ? det får väl bero på om jag tar mig till skolan i morgon eller hur jag gör.. ska försöka uppdatera i morgon också.
vet att det är supertråkigt utan bilder men kan som sagt inte ladda upp bilder från denna datorn.
Kommentarer
Trackback
