A last candle to keep out the night
Satt och funderade lite... och nu är det snart ett år sedan mina tankar snurrade igång på riktigt angående det här med maten. Vilket känns pinsamt... med tanke på att jag inte hunnit gå ner mera i vikt. Men hur som helst.... jag tänkte ju att det var då allting drog igång, men att det startade något år tidigare med veckolånga perioder av "svält" som sedan följdes av veckor med normalt ätande, och att det var något som triggade igång det hela för ungefär ett år sedan då.
Men jag tror nog nästan att det kan ha börjat tidigare ändå...för jag kollade igenom min gamla dagbok härom dagen, och första gången jag skrev något om sådant här var i början av juni -09 jag var alltså 12 år gammal då.
Vi skulle åka och bada med klassen och två veckor innan så skrev jag såhär: "Om två veckor ska vi bada med klassen, JAG VILL INTE! Jag vill inte att alla ska se mig i bikini! Men jag tänkte att jag skulle äta lite mindre denna vecka, kanske typ hälften av vad jag brukar, lite mera....och sedan veckan innan så ska jag äta så lite jag kan, för då kanske min mage hinner krympa lite innan vi ska bada.....hoppas det."
Så uppenbarligen så startades ju något ganska långt innan än vad jag trodde....och om man sedan fortsätter läsa så ser man att jag ganska så ofta får mina små "svältperioder". Det sorgliga är ju att de första (om än lite snällare, och mildare än vad jag har idag) kom redan när jag var 12!! Jag menar, jag tycker inte att en tolvåring ska gå runt och tänka så. Det är egentligen ganska tragiskt, eller det är i alla fall vad jag skulle tycka om det gällde någon annan, men å andra sidan var jag verkligen i stort behov av de där svältveckorna innan
badet. Undrar om det blev någon skillnad och om jag klarade det... det skrev jag aldrig serni.
Nä, nu ska jag duscha sedan sova! Godnatt! Kram
Men jag tror nog nästan att det kan ha börjat tidigare ändå...för jag kollade igenom min gamla dagbok härom dagen, och första gången jag skrev något om sådant här var i början av juni -09 jag var alltså 12 år gammal då.
Vi skulle åka och bada med klassen och två veckor innan så skrev jag såhär: "Om två veckor ska vi bada med klassen, JAG VILL INTE! Jag vill inte att alla ska se mig i bikini! Men jag tänkte att jag skulle äta lite mindre denna vecka, kanske typ hälften av vad jag brukar, lite mera....och sedan veckan innan så ska jag äta så lite jag kan, för då kanske min mage hinner krympa lite innan vi ska bada.....hoppas det."
Så uppenbarligen så startades ju något ganska långt innan än vad jag trodde....och om man sedan fortsätter läsa så ser man att jag ganska så ofta får mina små "svältperioder". Det sorgliga är ju att de första (om än lite snällare, och mildare än vad jag har idag) kom redan när jag var 12!! Jag menar, jag tycker inte att en tolvåring ska gå runt och tänka så. Det är egentligen ganska tragiskt, eller det är i alla fall vad jag skulle tycka om det gällde någon annan, men å andra sidan var jag verkligen i stort behov av de där svältveckorna innan
badet. Undrar om det blev någon skillnad och om jag klarade det... det skrev jag aldrig serni.
Nä, nu ska jag duscha sedan sova! Godnatt! Kram
Kommentarer
Postat av: wiltons
Ja det är hemskt att 12åringar och även yngre tänker så mycket på min vikt! Själv började inte mina tankar om sånt förrän jag var 15, men började försöka gå ner i vikt när jag blev 18!
Postat av: wiltons
haha skrev "min" vikt i föregående kommentar, menar självklart sin egen! ;)
Trackback